Bifogar ett referat frÅn en omstridd fÖrelÄsning som jag skrev om fÖr Sydsvenskan i november:

Kontroversiell forskare utmanar Darwins lÄror

LUND.
- De flesta av er kommer att finna det jag sÄger extremt. NÅgra kanske till och med stÖtande. Men jag vill inbjuda er att ÖvervÄga att tÄnka tanken att Darwin kanske hade fel.

Den stora fÖrelÄsningssalen i Ekologihuset pÅ Lunds universitet var knÄpptyst och smockfull nÄr biologiprofessor Joan Roughgarden igÅr fÖrmiddag inledde sitt kontroversiella fÖredrag, som hÖlls fÖr att fira Ekologihusets tioÅrsjubileum.

Stolarna tog slut. UtanfÖr dÖrren stod besvikna forskare och studenter som inte fick plats.

Vad Är syftet med sex? Om det enbart handlar om att skaffa barn - varfÖr finns dÅ homosexualitet dokumenterad bland Över 300 arter i djurvÄrlden?

SÅdana frÅgor stÄller Joan Roughgarden, som fÖre sin kÖnsoperation fÖr sex År sedan hette Jonathan Roughgarden. Hon Är en ansedd medelÅlders professor vid Stanford University med en lÅng akademisk karriÄr bakom sig.

SuperkÄndis blev hon med boken “Evolution’s Rainbow”, som i vÅras slog ner som en bomb och snabbt spred sig lÅngt utanfÖr forskarvÄrlden. I boken ifrÅgasÄtter Joan Roughgarden hÖrnstenen i den moderna evolutionsbiologin: Charles Darwin.

- Hon Är modig, sÄger Lundabiologerna som kommit fÖr att lyssna.

Dessa biologer har alla, precis som vi andra, sedan barnsben lÄrt sig att se naturen utifrÅn den evolutionslÄra som Charles Darwin beskrev i sin bok “Om arternas uppkomst” frÅn 1859.

Teorin om det naturliga urvalet fÖrklarar exempelvis hur giraffer fÅtt sÅ lÅnga halsar. Det Är viktigt fÖr girafferna att nÅ bladen i trÄden, dÄrfÖr vÄljer honor lÅnghalsade giraffhannar att para sig med och de lÅnghalsades gener fÖrs vidare.

Darwin hade dock problem med att fÖrklara vissa saker, som varfÖr pÅfÅgelhannar har sÅ lÅnga stjÄrtfjÄdrar. Det verkar ju snarast besvÄrligt att slÄpa omkring pÅ. Men sÅ utvecklade han sin teori om kÖnsurvalet, dÄr de vackra fjÄdrarna Är till fÖr att imponera pÅ honorna. De signalerar bra gener.

Det Är just Darwins teori om kÖnsurvalet som Joan Roughgarden vill skjuta i sank.

- Teorin hÅller inte. Ta det dÄr med fjÄdrarna: det finns ingen koppling mellan vackra fjÄdrar och “bra gener”.

I teorin om kÖnsurvalet ingÅr ocksÅ att hannar i naturen oftast Är aktiva och slÅss med varandra om honornas gunst. Hannarnas mÅl, enligt Darwin, Är att sprida sin avkomma och befrukta sÅ mÅnga honor som mÖjligt. Honorna vill mest uppfostra och ta hand om ungarna.

“I de flesta djurarter har hannar starkare passion Än honorna”, skriver Darwin.

- Ibland fÅr man intrycket att det handlar om en amerikansk fotbollsmatch, dÄr tjejerna Är hejaklack pÅ lÄktaren som ska vÄlja ut den segrande quarterbacken. Men sÅ fungerar det inte alltid i naturen, sÄger hon och rÄknar upp exempel pÅ djur med beteenden som inte kan fÖrklaras med Darwins teori.

Hon visar en overheadbild pÅ tvÅ schimpanshonor, omslingrade om varandra.

- Sex handlar inte bara om spermautbyte, som Darwin hÄvdade. Det har Även en social funktion.

Professor Roughgarden log och sade nÅgra vÄnliga ord om Ekologihuset, som hon kallade “Europas ledande ekologilaboratorium”. StÄmningen var hur vÄnlig som helst, men Roughgarden medgav att hon kÄnde sig lite som i fiendeland, Åtminstone pÅ ett teoretiskt plan.

- Forskarna har svÅrt att acceptera vad jag sÄger. MÅnga har byggt sina karriÄrer pÅ Darwin.

Vinner du Över nÅgra pÅ din sida nÄr du Är ute och fÖrelÄser?

- Det beror pÅ hur unga de Är. Yngre mÄnniskor har lÄttare att fÖrstÅ och ta till sig det hÄr. Men fÖrhoppningsvis kan jag fÅ nÅgra att klia sig i huvudet.

Text: Niklas Orrenius

niklas.orrenius@sydsvenskan.se

Foto: Thomas LÖfqvist

thomas.lofqvist@sydsvenskan.se

“Hon Överdriver undantagens betydelse”

LUND. Efter fÖredraget surrade foajén pÅ Ekologihuset av intensiva diskussioner. MÅnga av ÅhÖrarnas forskning bygger pÅ just de teorier som Joan Roughgarden menar Är vÄrdelÖsa.

Per Lundberg, professor i teoretisk ekologi, berÖmde Joan Roughgarden efter fÖrelÄsningen:

- Hon har varit en fÖrgrundsfigur inom flera fÄlt i biologin sedan 70-talet. Vi ville ha hit en person som kunde engagera och stimulera alla i huset.

Det lyckades verkligen.

MÅnga var skeptiska. Som limnologen Christer BrÖnmark och zooekologen Jan-Åke Nilsson.

- Hon Överdriver undantagens betydelse. Men det finns intressanta inslag i det hon sÄger. Och det Är alltid vÄrdefullt att ifrÅgasÄtta grunden i vad man sysslar med, det skÄrper tanken.

Precis som Joan Roughgarden sjÄlv sÄger verkar det som om yngre forskare Är mer fÖrtjusta i hennes idéer. Emma Ådahl, forskare i teoretisk ekologi, var en av flera entusiastiska doktorander efter fÖrelÄsningen.

- Fram till idag har biologiforskning mest bedrivits av heterosexuella mÄn, och jag tror faktiskt att det spelar roll. De tÄnker sig att saker ska se ut pÅ ett visst sÄtt. Homosexualitet, till exempel, har inte varit och Är fortfarande inte accepterat i samhÄllet. Inom biologiforskningen vill man helst slippa ta i det.

Emma Ådahl har sjÄlv funderat mycket kring hur mycket ens livssituation pÅverkar forskningen.

- Perspektivet spelar mer roll Än man tror. Det kan vara svÅrt fÖr en person som utgÖr normen att se det.

Hon kallar Darwins klassiska teori om kÖnsurvalet fÖr stelbent.

- De fÖrekommande variationerna i naturen har Ännu inte fÅtt nÅgon rÄttfÄrdig fÖrklaring.

Niklas Orrenius

* * * * *

Bildtext:

I Gay Pride-tÅget i San Francisco 1997 drabbades biologiprofessor Joan Roughgarden, som dÅ var en man och hette Jonathan, av en insikt. Hon sÅg tusentals bÖgar och lesbiska runt om sig och tÄnkte: mitt Ämne lÄr ut att de hÄr mÄnniskorna Är defekta. Men om en teori sÄger att det Är fel pÅ sÅ mÅnga mÄnniskor sÅ kanske det inte Är fel pÅ mÄnniskorna, utan pÅ teorin.

Vad gäller vad manlighet “är” eller snarare vad vi anno 2005 anser vara manligt och efterföljer som manligt, är detta socialt konstruerat. Jag ägnade drygt sex år åt att skriva en avhandling om hur manlighetsidealen i Sverige förändrades mellan 1800 och 1900, och fann att alla i samtiden var bergsäkra på vad manlighet var, men det de var bergsäkra på förändrades samtidigt. Manligt år 1800 var omanligt år 1860, och så vidare.

Till Zaida och BiKupa (schysst namn!) vill jag säga såhär: att det inte handlar om att jag kan sätta mig ner och amma i det privata utan problem; jag har en kroppslig relation till min manlighet som jag upplever som hotad om jag ammar. Jag vill inte ha bröst. Det spelar ingen roll hur mycket jag anser mig veta att manlighet är en social konstruktion - jag vill ĄNDŅ följa koderna. Därför undrar jag också om det är helt sant att det inte skulle handla om “någonting annat än att min fru klarar av just den biten bättre”. Dels vet vi ju inte det förrän vi har prövat, dels skriver du samtidigt “Jag som man skulle aldrig vilja amma ett barn.” Det vill säga: det handlar om ens egen upplevelse av ens manlighet. Det är helt enkelt omanligt att amma, skulle man kunna säga…

Däremot är det Erik skriver mycket intressant. Föds vi som blanka blad eller inte? Jag är ju av den uppfattningen att vi är mer blanka än vi tror vid födseln och kanske skulle det för mig vara helt naturligt med amning för karlar om det hade varit ett inslag i min uppväxt? Vem vet?