David Tjeders blogg

Drapan nedan är inte helt pinfärsk, men har legat och väntat på att bloggen skall komma till liv i en månad, så här har ni den!

Zlatan Ibrahimovic heter inte Roland Andersson. Just därför har bilden av Zlatan blivit bilden av vår älskade husneger, urbilden av Invandraren med Taskig Uppväxt: en känslostyrd, odisciplinerad vilde. Visst, han stal en gång en straff av – Henke var det väl? – och visst, han var inte minst förr bitvis ojämn i sitt spel. Idag har han mognat som spelare och tillhör den absoluta världseliten inom sporten. Men i landet Sverige kan inget av det där handla om ålder, eller personlig mognad.

När han var mindre disciplinerad och spexade loss på presskonferenser skrevs han så in i rollen Invandraren Zlatan, det älskade men ack så osäkra kortet. Och sociala kategoriseringar är som bekant vådligt trögrörliga. Vad händer då när Sverige får ett skitmål bortdömt mot Kroatien och Zlatan inte reagerar som Invandraren skall göra, med rullande ögon och vilda gester, utan som en annan, vit stereotyp – den Blyge Lagspelande Svensken? Jo, journalister landet över gallskriker om att om han bara hade protesterat hade domaren kanske dömt mål. Och den biträfande tränaren Roland Andersson säger såhär i Dagens Nyheter den 10 september:

”Blir han för slät- och vattenkammad så är det inte den Zlatan som avgör matcher. Men det sätt han agerar på är inget man plockar bort från Zlatan, och det ska man inte göra heller. Gör man det helt och hållet så är det kanske inte den spelare vi vill ha, han ska ha sitt humör och sitt sätt att spela. Det är en balansgång som jag tycker att han lärt sig riktigt bra.”

Lars Grimlund, som skrivit artikeln, höjer inte ens ett halvt ögonbryn inför detta uttalande, utan spär bara på denna unkna rasism. Roland Andersson säger ju ungefär såhär: man kan ta negern ur djungeln men inte djungeln ur negern, och det är bra – om negern börjar bli vit och färglös som vi, däremot, har vi ingen användning för honom. Negern skall fortsätta att vara neger, men med vissa inslag av vithet.

…och så kan Sverige förbli vitt; och det svenska landslagets oförmåga att skapa farliga målchanser på egen hand i matchen mot Kroatien kan bli till ett ”om bara vår neger hade förblivit neger hade domaren inte dömt bort målet”. Så slipper vi rikta kritik mot det vita.

Det stinker.